Skärgårdsrådets verksamhet startade 1977, från ett allmänt möte 25 april 1977, och från år 1983 heter föreningen Skärgårdsrådet rf. Föreningen har utvecklats från en liten grupp skärgårdsvänner till en rätt stor förening, idag ca. 1000 medlemmar. Verksamheten under de första åren berörde framför allt området i södra delarna av Larsmo samt Jakobstad. Med Åren förstorades verksamhetsområdet så att Eugmo samt senare Kronoby, Karleby och Pedersöre omfattades av verksamheten.

Då Skärgårdsrådet inledde sin verksamhet, var föroreningssituationen i Larsmo skärgård i det närmaste katastrofal, både de närliggande städerna och Oy Wilh. Schauman Ab:s fabriker överbelastade de grunda skärgårdsvattnen. Idag kan vi konstatera att alla tre parter har låtit bygga moderna avloppsvattenreningsverk och glädjande nog kan man notera, att vattensituationen är lika tillfredställande som för 50 år sen.

Verksamheten har inte bara omfattat kampen för en ren skärgård. Förbättring av småbåtslederna är en viktig del av dagens verksamhet. Flere skärgårdsstugor har iståndsatts. Vetenskapliga arbeten och utredningar har gjorts och många intresserade skärgårdsvänner har mötts bl. a. på de fester och sammankomster föreningen arrangerat. Genom åren har handgripligt tusental dagsverken utförts utan tanke på ersättning.

Information om Skärgårdsrådets verksamhet

Skärgårdsrådet arbetar för vår skärgårdsnatur genom olika verksamhetsformer.

FARLEDSARBETE

• Skärgårdsrådet upprätthåller och remmar båtfarleder inom hela 7-Broars skärgårdsområde.
• Tillhandahåller ett eget sjökort anpassade för farvatten i 7 Broars Skärgård och detta finansieras med bl.a. annonsförsäljning. Intäkterna från försäljningen går oavkortat till verksamheten. Antalet remmare i dessa farleder uppgår till ca 1050 st. Dessa remmare bör årligen granskas och vid behov korrigeras eller förnyas. 8-10 % förnyas varje år pga slitage av is, blåst och rost av schackel och andra delar.

MUDDRINGAR

Föreningen tar även ett stort ansvar för sjösäkerheten genom att gräva ut igenväxta farleder och sund. Den relativt stora landhöj-ningen vid vår kust gör att farle-derna blir ständigt grundare. Landhöjningens och igenslam-ningens inverkan på djupet utgör drygt 1-2 cm per år. Målsättningen med muddringarna är att hålla farlederna farbara samt förbättra vattengenomströmningen.

LANDSTIGNINGSSTÄLLEN

För båtförare och paddlare upprätthålls idag ett 20-tal landstigningsplatser. Föreningen äger även tre ödestugor, Brunos stuga på Tolvmangrundet, på Kallberget och på Remmargrundet. De här stugorna är öppna för folk som rör sig på sjön. Under år 2014-2015 har föreningen gjort en upprustning, städning av områdena och stugorna

Föreningens medlemsantal har ökat kraftigt desenaste åren. En broschyr samt facebook med information om verksamheten har påverkat trenden. Broschyren innehåller även en blankett för medlemsansökan. Utöver intäkterna som man får via medlemsavgifter är kommunandelarna ytterst viktiga för verksamheten.

FARLEDSUTREMNING

Farledsutremningen stor utmaning för föreningen.

Föreningen har för ovanstående uppgifter arbetsteam för projektdragning, remnings-, bygg- och renoveringsarbeten. Föreningen har egen trallnings och remmarflotte.

Sonamoleden med start från Nautor kräver stor serviceinsats varje år. Dessutom har vi de största svinnen av remmare där havsisarna kommer och dras ut såsom runt Ådön, Orrskär, Kallbergsgloppet, farleden norr om Karleby.
Remmarsystemet i hela nejden består idag av över 1000 remmare, och otaliga enslinjer inom våra 5 närkommuner. Vi har en fördelning på ca. 340 remmare i Larsmo, 300 remmare i Karleby, 220 remmare i Jakobstad, 75 remmare i Pedersöre och 75 remmare i Kronoby sjöområden.

Våren 2016 startade vi tidigt med farledsservicen med att ersätta alla försvunna remmare och korrigera flyttade remmare. Under försommaren har vi satt ut ett stort antal nya remmare i Öja farled in till Bryggan, Köpmannafarled samt Bosundfarleden. För dessa farleder blir föreningen i fortsättningen officiell farledsskötare. Men totalt sett utgör detta ändå en begränsad del av det totala arbetet.

Allt detta har gjort att servicearbetarna haft en lång arbetssession, vilket satte stora anspråk på sommarens remningsarbete.

För att lyckas upprätthålla och förnya söndriga remmare årligen behövs stöd och samarbete mellan föreningen, medlemskåren även som kommuner och städer, och alla parter bör taga sitt ekonomiska ansvar, Vi önskar att kommunerna och städerna skall täcka en del av skötseln av dessa remmare, förnyande av remmare och enslinjetavlor m.m.